Avkarbonisera för nettonollutsläpp

Anna Pekala, Ask Tonsgaard Hjordt Brüel

20 juni 2023

Navigera bland de komplexa regulatoriska kraven för gröna bränslen

Tillverkare, investerare och förhandsköpare som söker gröna bränslen som vätgas eller biogas för en hållbar omställning måste följa olika regulatoriska ramverk och policyramar som anger kriterier för produktion, användning och certifiering av gröna bränslen. Här förklarar vi varför och hur du kan ligga steget före.

Dela på facebook Dela på linkedin Dela på twitter

I den senaste IPCC-rapporten finns en tydlig varning som betonar att det krävs akuta klimatåtgärder för att säkra en levbar framtid för alla.

En viktig väg mot utfasning av fossila bränslen är elektrifiering av transportsektorn, industrier och energisystem. Men för elintensiv industri, sjöfart, flygfart och andra sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen genom elektrifiering behövs en annan väg. Det innebär att efterfrågan ökar kraftigt på hållbara alternativa bränslen som kan ersätta fossila bränslen.

För att skapa öppenhet och insyn på den växande marknaden för gröna bränslen (e-bränslen från förnybar energi och biobränslen från biomassa) blir det allt viktigare att införa ett ramverk som säkerställer klimatfördelar. EU:s förordningar och policyer, bland annat direktivet om förnybar energi II (RED II), om gröna bränslen och EU-taxonomin, syftar till att påskynda den gröna omställningen inom sektorer där det är svårt att minska utsläppen, samtidigt som producenterna väljer de mest hållbara av de möjliga alternativen, till exempel baserat på energikällan.

Det finns en bred konsensus kring dessa åtgärder, men reglerna och de underliggande kraven är extremt komplexa att navigera. De är inte heller konsekventa mellan olika ramverk och uppdateras ofta för att tillgodose ökad marknadsmognad.

Nedan redovisar vi de viktiga ramverk som gäller för gröna bränslen och hur de underliggande kraven skiljer sig åt beroende på om du vill ha ett certifikat (i det här fallet ett dokument som verifierar produktion och användning av miljövänliga eller koldioxidsnåla bränslen) eller vara säker på att följa EU-taxonomin.

Tre viktiga EU-ramverk

Tre EU-förordningar definierar obligatoriska och frivilliga krav som producenter av gröna bränslen måste uppfylla. Var och en av förordningarna har specifika krav som gäller olika produktionsprocesser:

Direktivet om förnybar energi (RED II) höjer EU:s övergripande mål för användning av förnybara energikällor till 32 % senast 2030. Det fastställer också produktionskrav för biodrivmedel, med krav på hållbarhet när det gäller växthusgaser (GHG) och råvaror. I och med antagandet av de delegerade rättsakter som krävs enligt RED II tillkommer även produktionskrav för e-bränslen för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) och återvunna kolbaserade bränslen. Dessa bränslen måste uppfylla kraven på förnybara energikällor och minskade utsläpp av växthusgaser.
Syftet med det föreslagna marknadspaketet för vätgas och koldioxidfri gas är att göra det lättare att ta in förnybara och koldioxidsnåla gaser i det befintliga gasnätet. Paketet omfattar gröna bränslen som tillverkas från icke-förnybara källor, men krav på hållbarhet och certifiering av gröna bränslen väntar fortfarande.
Tanken med EU-taxonomin är att främja hållbara investeringar genom att definiera miljömässigt hållbara aktiviteter. EU-taxonomin innehåller produktionskrav för gröna bränslen som är striktare än de som föreslås i RED II och i marknadspaketet för vätgas och koldioxidfri gas. Investerare kommer att söka efter investeringar i gröna bränslen som är anpassade till EU-taxonomin.

Vem kommer att omfattas av olika regulatoriska regelverk och policyramar för gröna bränslen–och när?

Fakta:
Producenter
Producenterna bör förbereda sig för att uppfylla EU:s produktionskriterier så att deras bränslen kan certifieras, till exempel enligt RED II/III och det föreslagna marknadspaketet för vätgas och koldioxidfri gas. Certifieringssystem erbjuder regelefterlevnad, men de kan även göra bränslet mer attraktivt på marknaden, eftersom det kommer att finnas en efterfrågan på certifikat från slutanvändare. I samband med att EU och dess medlemsstater försöker stimulera produktion av hållbara alternativa bränslen kommer finansierings- och subventionssystem att kopplas till produktion av bränslen som uppfyller regulatoriska krav.

Fakta:
Investerare
Investerare som vill bli mer hållbara och anpassa sig till regelverk och policyramar kommer att vilja investera i aktiviteter som uppfyller kriterierna i den underliggande förordningen. Där ingår projekt som uppfyller de produktionskrav som EU fastställer. För att få tillgång till finansiering måste producenterna se till att anpassa tillverkningen av RFNBO och biobränslen till EU-taxonomin.
Fakta:
Förhandsköpare
För att följa sektorspecifik reglering måste förhandsköpare bevisa att gröna bränslen uppfyller hållbarhetskriterier. Det betyder att de måste dokumentera certifikat som uppfyller RED II-kraven.

Särskilda krav för produktion av e-bränslen och biobränslen

Gröna bränslen kan delas in i två huvudkategorier baserat på produktionsprocessen:

Elektrobränslen (e-bränslen), som härleds från P2X-processer
Biobränslen, som produceras med Bio2X-processer eller energiåtervinning

Alla gröna bränslen måste ge mindre utsläpp av växthusgaser än konventionella fossila bränslen, men e-bränslen och biobränslen behandlas i allmänhet separat i regelverken eftersom andra produktionsprocesser och krav gäller för dem.

Kriterier för regelverk för e-bränslen och biobränslen

Syftet med de nuvarande EU-kraven är att minska utsläppen av växthusgaser från drivmedel jämfört med konventionella fossila bränslen med 50–70 % beroende på bränsletyp. Kraven innehåller också specifika mål för olika stadier i värdekedjan.

E-bränslen definieras i artikel 2.36 i RED II som förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung (RFNBO). De måste produceras med användning av förnybara energikällor och fortfarande uppfylla kravet på 70 % minskning av utsläppen av växthusgaser i förhållande till en jämförelseprodukt i form av ett fossilt bränsle. För förnybar el finns det särskilda krav på anskaffning. Man skiljer mellan el som kommer från en anläggning som är direkt ansluten till den anläggning som producerar bränslet och el som tas direkt från nätet.

De viktigaste kraven är:

El från en direkt ansluten anläggning:

Den anslutna anläggningen kom på plats inom 36 månader från anläggningen för bränsleproduktion
Anslutningen är en direktledning eller elproduktionen sker i samma anläggning.

El som tas från elnätet:

Elområde med över 90 % förnybar el föregående år
Krav på elområdet: Utsläppsintensitet under 18 g koldioxidekvivalenter/MJ och undertecknat energiköpsavtal (PPA) med geografisk och tidsmässig korrelation eller specifika elförbrukningsförhållanden under en avräkningsperiod för obalanser.

Och här blir det komplicerat

I det föreslagna paketet för vätgas och koldioxidfri gas används en annan definition av e-bränslen, nämligen koldioxidsnål vätgas och dess derivat. De slutliga kraven väntar fortfarande på en överenskommelse mellan EU-institutionerna, och det är oklart när kraven verkställs.

Koldioxidsnåla bränslen produceras från icke-förnybara källor, och produktion av vätgas, och syntetiska gasformiga och flytande bränslen måste leda till en minskning av utsläppen av växthusgaser med 70 % i förhållande till en jämförelseprodukt i form av ett fossilt bränsle. Jämförelseprodukten har inte definierats ännu, men en utveckling förväntas ändå senast den 31 december 2024. Då ska kommissionen anta delegerade rättsakter enligt artikel 83 som talar om vilken metod som ska användas för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från koldioxidsnåla bränslen. Kraven för koldioxid, vatten och andra insatsvaror har inte fastställts, men det kan ändras i väntan på den slutliga versionen av förordningen.

E-bränslen kan också produceras enligt kriterierna i den nya EU-taxonomin. I den ingår en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter som är tänkt att underlätta hållbara investeringar. För att anses hållbar ska en aktivitet bidra väsentligt till minst ett av de sex miljömålen samtidigt som den inte påtagligt motverkar något av dem. När rapporteringskraven skärps kommer investerare allt mer försöka anpassa sina portföljer till EU-taxonomin, som omfattar tillverkning av e-bränslen och biobränslen och ställer striktare produktionskrav än RED och det föreslagna marknadspaketet för vätgas och koldioxidfri gas. Därmed kommer efterfrågan på taxonomianpassade investeringar i vätgas och dess derivat att växa.

Samma regelverk gäller för biobränslen, där kraven skiljer sig åt beroende på förordning. Förordningarna skiljer sig åt mest när det gäller målen för minskning av växthusgasutsläpp (som kan vara mellan 50 % och 70 % beroende på förordning), hållbarhetskriterierna för biomassa, som inte är tillämpliga för alla förordningar, och begränsningarna för råvaror från livsmedels- och fodergrödor, som endast är begränsade för RED II-anpassade biodrivmedel.

Det betyder att marknadsaktörerna måste ta hänsyn både till kraven på minskning av växthusgasutsläpp och till vilka konsekvenser valet av råvaror har för certifiering. Den som vill lyckas med både efterlevnad och framgång i biobränslebranschen måste klara att navigera dessa varierande krav.

I tabellen nedan finns en sammanfattning av kraven i olika ramverk

Osäker framtida utveckling

Det gällande regelverket för gröna bränslen är osäkert och kan förändras. I dag styr RED II branschen, men delegerade rättsakter om additionalitet och metodik har godkänts under 2023. Dessutom pågår RED III-uppdateringen, där en preliminär överenskommelse nåddes i mars 2023.

Regelutvecklingen kan spela stor roll för efterfrågan på gröna bränslen och för produktionskraven. Därför behöver alla marknadsaktörer hålla sig informerade och vara redo att anpassa sina affärsstrategier.

Ramboll finns här för att hjälpa dig

När regelverken faller på plats kan Ramboll hjälpa till att hantera osäkerheten och förstå de potentiella konsekvenserna.

Om du är bränsleproducent, investerare eller intressent som påverkas av olika bestämmelser för gröna bränslen kan du ha frågor om hur din verksamhet kan påverkas. Vi är specialiserade på att ge heltäckande vägledning och erbjuda skräddarsydda lösningar som hjälper dig navigera reglerna framgångsrikt.

Våra experter kan hjälpa dig förstå hur förordningarna kan påverka din verksamhet, erbjuda strategier för att förbereda den för efterlevnad och identifiera projekt eller investeringsmål i linje med det föränderliga regelverket. Dessutom kan vi ge insikter om hur förordningarna kan påverka marknaderna där du är verksam i dag.

Vill du veta mer och utveckla effektiva strategier? Välkommen att kontakta oss!

För kontakt med redaktören för artikeln, mejla Anders Brønd Christensen, Content Advisor hos Ramboll

Vill du veta mer?

Anna Pekala
Market Director, Local Industry Lead Energy
+45 51 61 26 75
Ask Tonsgaard Hjordt Brüel
Marknadsdirektör, Global Industry Lead Energy

RELATERADE INSIKTER

Garanterar effektinvesteringar ESG-prestanda? Varför tillbörlig aktsamhet fortfarande är en hörnsten för investerare i förnybar energi.
Kapital riktas alltmer till effektinvesteringar, inklusive till projekt för förnybar energi. Vi undersöker om dessa effektinvesteringar automatiskt kan betraktas som bra investeringar ur ESG-synpunkt och lyfter fram några särskilda frågor för investerare inom solenergi.
Artikel

Visa alla